Miniräknarens historia – från kulram till fickräknare

Senast uppdaterad av Miniräknare Redaktion

Den första miniräknaren som fick plats i fickan kom 1971, men vägen dit började flera tusen år tidigare med kulramen. Här är de viktigaste stegen: de mekaniska räknemaskinerna, den svenska Facit-eran, de första elektroniska räknarna, fickräknaren, den vetenskapliga HP-35 och dagens grafräknare.

Miniräknarens historia i korthet

  • 1642: Blaise Pascals Pascaline, en av de första mekaniska räknemaskinerna.
  • 1874: svensken Willgodt Odhner konstruerar den pinnhjulsmaskin som blev standard i 80 år.
  • 1961: ANITA, den första elektroniska bordsräknaren.
  • 1971: den första fickräknaren – Busicom LE-120A.
  • 1972: HP-35, den första vetenskapliga fickräknaren.
  • 1985: Casio fx-7000G, den första grafräknaren.

Före miniräknaren: kulram och räknesticka

Kulramen (abakus) användes i Mesopotamien, Kina och Romarriket långt före vår tideräkning och är fortfarande i bruk i delar av Asien. Den räknar inte själv, men håller reda på talen så att den som räknar inte behöver göra det i huvudet. På 1600-talet kom två hjälpmedel som gjorde multiplikation enklare: John Napiers räknestavar (1617), som bygger på hans logaritmer, och räknestickan (1620-talet), som ingenjörer använde ända fram till 1970-talet.

Mekaniska räknemaskiner

Den franske matematikern Blaise Pascal byggde 1642 en kugghjulsmaskin, Pascaline, som kunde addera och subtrahera. Gottfried Wilhelm Leibniz visade 1673 en maskin som även multiplicerade med hjälp av en stegvals. Den första räknemaskin som tillverkades i stora serier var Thomas de Colmars aritmometer från 1820.

Det avgörande genombrottet kom 1874 när den svenske ingenjören Willgodt Theophil Odhner, verksam i Sankt Petersburg, konstruerade en kompakt maskin med pinnhjul. Odhner-principen kopierades av tillverkare över hela världen och "räknesnurran" med vev blev kontorets standardverktyg fram till 1960-talet.

Facit och den svenska räknemaskinsindustrin

Sverige blev en av världens största tillverkare av räknemaskiner. Facit i Åtvidaberg tillverkade pinnhjulsmaskiner av Odhner-typ från 1918 och senare elektriska modeller; på 1960-talet exporterade företaget till över hundra länder. När de japanska elektroniska räknarna kom i början av 1970-talet rasade efterfrågan på mekaniska maskiner på bara några år, och Facit-krisen 1971–1972 blev ett av de mest kända exemplen på hur snabbt ny teknik kan slå ut en hel industri.

De första elektroniska räknarna

Den första helt elektroniska bordsräknaren var brittiska ANITA (1961), byggd med elektronrör. Några år senare kom transistorbaserade modeller från Sharp och Casio, och 1967 visade Texas Instruments prototypen Cal-Tech – en handhållen räknare byggd med integrerade kretsar, utvecklad av bland andra Jack Kilby, som senare fick Nobelpriset för uppfinningen av den integrerade kretsen. Prototypen blev 1970 den kommersiella Canon Pocketronic, som skrev resultatet på en pappersremsa i stället för att visa det på en display.

Den första fickräknaren

År 1971 lanserade japanska Busicom LE-120A "Handy", som brukar räknas som den första riktiga fickräknaren: hela räknaren byggde på en enda chip, den drevs med batterier och hade en lysdiodsdisplay. Samma år kom Sharp EL-8 och amerikanska Bomar 901B, och 1972 släppte Casio sin Casio Mini till ett pris som för första gången gjorde miniräknaren till en vara för vanliga hushåll. Priserna föll snabbt: en fickräknare som kostade flera tusen kronor 1971 kostade ett par hundra bara några år senare.

Första generationens fickräknare klarade bara de fyra räknesätten, ofta med procent och kvadratrot, alltså samma funktioner som vår miniräknare online har i dag.

Vetenskapliga räknare och HP-35

Hewlett-Packards HP-35 från 1972 var den första fickräknaren med trigonometri, logaritmer och exponentialfunktioner – de funktioner som tidigare krävt en räknesticka. Den kostade 395 dollar och gjorde räknestickan omodern på några år. Texas Instruments följde 1973 med SR-10 och 1974 med SR-50, och sedan dess har den vetenskapliga miniräknaren varit standardutrustning i skola och teknikyrken. 1974 kom också de första programmerbara fickräknarna, HP-65.

Grafräknare och CAS

Den första grafritande miniräknaren var Casio fx-7000G (1985), följd av HP-28C (1987) som dessutom kunde räkna symboliskt (CAS). Texas Instruments TI-81 kom 1990 och TI-83/TI-84-familjen blev skolstandard i många länder – i Sverige är TI-82 STATS och TI-84 samt Casio fx-CG50 vanliga på gymnasiet. Sedan 2010-talet har räknarna fått färgskärm, uppladdningsbara batterier, Python och provläge, samtidigt som mobilappar och webbverktyg som vår grafräknare online tagit över mycket av vardagsräknandet.

Tidslinje

ÅrHändelse
ca 2500 f.Kr.Kulramen används i Mesopotamien.
1617Napiers räknestavar; räknestickan följer på 1620-talet.
1642Pascals Pascaline adderar och subtraherar mekaniskt.
1673Leibniz stegvalsmaskin multiplicerar.
1820Thomas aritmometer – första serietillverkade räknemaskinen.
1874Odhners pinnhjulsmaskin.
1918Facit börjar tillverka räknemaskiner i Åtvidaberg.
1961ANITA – första elektroniska bordsräknaren.
1967Texas Instruments prototyp Cal-Tech med integrerade kretsar.
1971Busicom LE-120A – första fickräknaren.
1972HP-35, första vetenskapliga fickräknaren; Casio Mini.
1985Casio fx-7000G – första grafräknaren.
1990TI-81, Texas Instruments första grafräknare.
2010-taletFärgskärm, Python och provläge på skolräknarna.

Vanliga frågor om miniräknarens historia

Vem uppfann miniräknaren?

Ingen enskild person. Pascal (1642) och Leibniz (1673) byggde de första mekaniska räknemaskinerna, Texas Instruments visade den första handhållna elektroniska räknaren som prototyp 1967, och Busicom sålde den första fickräknaren 1971.

Vilken var den första miniräknaren?

Busicom LE-120A "Handy" från 1971 brukar räknas som den första fickräknaren. Den första vetenskapliga fickräknaren var HP-35 (1972).

Vilken var den första grafräknaren?

Casio fx-7000G från 1985.

Vad är en räknesnurra?

En mekanisk räknemaskin med vev enligt Odhners princip. Facit var den mest kända svenska tillverkaren.